Nästan unik, tydligen!: Operation nr 2

Operationen gick bra.

Vaknade något snabbare än förra gången. Slapp spy galla.

Delar rum med en tjej som pratar så snabbt så jag hör bara hälften.

Saknar dig, Rosa!

Slipper dock dementa Greta som ropar på hjälp.......

Har ont över hela vänstra delen av bröstkorgen, ända upp till nyckelbenet. Har väl varit "uppblåst" i hela området. Att sätta sig på sängkanten är så grymt smärtsamt. Gör mer ont än jag minns från förra operationen..

Dränaget är taget och det gjorde också fasansfullt ont.... Svartnade för ögonen och började snurra i huvudet, men slapp illamåendekänslan iaf.

Samma sekund som hon satte på plåstret gick brandlarmet!!

Visade sig inte gälla denna avdelningen iaf, men larmet tjöt ganska länge..

Igår kom Peter och tjejerna, Rosa och Jessica på besök! Underbart!

Idag har mamma och pappa varit här och nyss Peter och tjejerna igen! ❤

Jag blir kvar en natt till, tack och lov. Har ju sån enorm smärta när jag rör mig, så jag vet inte hur jag skulle greja att vara hemma. Att ta mig ur sängen funkar ju tack vare att sängen går att justera och handtaget ovanför huvudet och det har vi ju inte hemma.

Bröstet ligger (låg) tydligen an mot bröstmuskeln så alla rörelser som involverar den gör skitont.

De har inte behövt byta förbandet så jag har inte sett hur jag ser ut.

Bävar lite för det.

När jag fick beskedet i våras var ju min första reaktion att be dem ta båda brösten, och jag hävdade att jag inte hade nån direkt relation till mina bröst. Så visar ju sig inte vara fallet....

Måste ta mig samman och kontakta kurator.

Som Jessica så klokt sa, jag är deppig över att jag är deppig. Så är det, absolut.

Ska kolla mer på sån där cancerrehabilitering... Har ju inte behövt nån hjälp tidigare, men det är nog dags nu.

Dagens tips till iPhone/iPad-ägare som ska ligga på sjukhus: köp en extra lång laddsladd! Det har varit min räddning!

Snart är det middag. Undrar vad det blir för läskigt....